Ny blogg

Nu säger jag hejdå till Bloggproffs och flyttar till en blogg som klarar av att hantera de bilder jag tar med min nya kamera.

Min blogg kommer hädan efter att finnas på http://husmusensblogg.blogspot.com/

Vi ses där!

Födelsedagskalas

Idag firade vi mitt kusinbarn Simon, som i ärlighetens namn faktiskt fyllde för en vecka sen, hemma hos moster i Fredriksberg.Det är svårt att tänka sig att det redan är ett helt år sen. Jag tyckte det var alldeles nyss. Det är lite läskigt att tänka sig att det kommer gå lika fort med min lilla skrutt. Det dröjer ju inte länge förrän hon blir stor hon med och inte längre är nån liten gosig bebis.

Det slog mig också hur många vi är egentligen. Min familj är ganska stor om man tänker efter. Det är ju bara att tänka på hur många vi är som firar jul tillsammans. Sambons familj är inte alls lika stor…eller så är det för att de inte har vanan att träffas allihop samtidigt kanske…? Sn är det väl inte alla som har en sådär 9 gammel-mostrar och -morbröder. Jag klagar inte, jag tycker det är mysigt men ibland kan jag inte låta bli att tänka på skillnaderna…Jag är i alla fall glad att ni finns. Jag är glad och tacksam över att ha så många starka och förståndiga kvinnor i närheten. Framför allt nu sen jag fick barn. Livet hade känts mycket krångligare utan er!

…och som vanligt finns det bilder från dagen på: http://nan.bilddagboken.se

Halloween

Kalla det vad ni vill och fira hur ni känner för men den här helgen är de dödas högtid. Spöken och monster smyger runt knutarna och allehanda trolltyg gör nätterna farliga. Vilken lysande ursäkt för att kura inne i värmen och fira med vänner och bekanta. ;)

Vi blev bjudna på middag i bystugan av Fredrik och Marie. Mysigt och roligt att komma ut lite. Det var precis lagom många för att det skulle kännas okej att ta med sig lilltjejen. Dessutom var det skönt att få komma hemifrån och vara social för nästan första gången sen hon föddes.

Vi tjuvstartade det där med att vara social lite tidigare på dagen då vi åkte ner till jobbet för att visa upp oss så nu har lillan blivit beundrad av massor av människor på en och samma dag. Roligt att träffa alla…och det mesta var sig likt. Det var knappt några nya boenden ens, så vad säger man? Folk lever länge på Säfsgården. :)

 Och bilder finns som vanligt på: http://nan.bilddagboken.se

Tack gode gud för skinnsoffor!

Har tillbringat dagen med en gallskrikande bebis. Det är ju knappast kul än mindre roligt blir det när hon bara slutar när jag ammar. Hurra, hurra! :( Har inte fått ett dugg gjort och vore det inte för att jag fått tag på ett tangentbord med lång sladd så hade jag nog dessutom dött av tristess. Vet inte vad som är fel. Ibland verkar det som om hon har ont och ibland som om hon är döhungrig..och emellan duger ingenting.  Vet inte om jag drack för mycket kaffe igår eller vad det kan bero på. Trött och deppig blir man i alla fall.

Nu på kvällen har det lugnat ner sig åtminstone. Verkar det som i alla fall. Eftersom hon ätit så mycket kommer ju en hel del upp. (En mindre charmig sida av det här med barn)…och jag tackar min lyckliga stjärna att vi har skinnsoffor. De är i alla fall lätta att göra rena. Bara lite allrent, vatten och en trasa och så är fläckarna borta.

Tror lilltjejen sover nu så jag ska passa på att äta nåt. En halv sallade och några kakor är väl inte precis nog om man säger så…

Så var det söndag igen

Söndag, och dags att ställa om klockan. Allting har varit upp och ner. Lilltjejen är ju inte beroende av vad klockan visar så hon kör på vintertid och en annan är så trött att man  knappt orkar blinka. Men…ja…inte sover man inte. Nejdå. När det är lungt finns det ju annat man vill göra. Om inte annat bara slippa vara mamma en stund. Missförstå mig inte. Jag beklagar inte att jag har barn. Tvärs om. Men det är ganska skönt att känna sig som man gjort förr också. Jag är ingen av de där ”supermorsorna” som inte verkar leva för någonting annat än att vara mamma. Allvarligt? Det måste vara urtråkigt i längden. Ibland undrar man ju allvarligt hur pass man är skapt för det här med att ha barn. Fortfarande, jag älskar henne över allt annat och jag kan inte ens tänka tanken på att någonting någonsin skulle hända henne. Men…igen…

1: Jag avskydde att vara gravid. Gräsligt tillstånd.

2: Jag kan inte påstå att jag gillar att amma. Visst, som Helena också konstaterade idag; det är jävligt praktiskt. That’s it! Det är inte direkt mysigt. Faktum är att det gör ont, man får ont i ryggen och armarna och det tar en jävla tid.

3: Jag längtar som galen efter att få rida igen. (ja, ja man kan ha bebis med sig i stallet men en sån här liten knatte känns lite ivägen om jag ska rida. Så sambon måste vara hemma så han ta hand om henne…)

Så, nu var det sagt också. Nej, någon självuppoffrande kvinna är jag nog inte. Å andra sidan kommer lilltjejen aldrig behöva känna att hon ”tvingat” mig att avstå från någonting. (Hur många självutnämnda ”martyrer” har man inte hört som suckar över allt de offrat för sina barn?)

Klas, Helena och Martin var på besök en lång stund idag. Jätteroligt. Martin har blivit sååå stor. (Fast han är en liten bebis han också. Bara fem och en halv månad, men i jämförelse med lilltjejen är han ju rena tonåringen) Det är kul att se en bebis som faktiskt följer en med blicken, skrattar och faktiskt reagerar när man pratar med honom. Så, hörni, nu väntar vi bara  på att ni ska flytta hit ni också :P

Nej, bäst att gå och sova medan allting är lungt och lilltjejen ser ut att vilja sova. God natt och kom ihåg…Inget är så illa att det inte kunde vara värre.  ;)

Lat lördag

Vaknade alldeles för tidigt av en liten bebis som bestäm ansåg att vi sovit färdigt och höll på att avlida av hunger. I alla fall lät det så. Svårt att tänka sig att någon så liten kan låta så mycket men det gick tydligen. Efter lite mat trodde jag att vi kanske skulle få sova en stund till. Men icke. Då tyckte lilltjejen att det var ett lysande tillfälle för att öva på att ”prata”. Så, smått vimmelkantig har jag varit hela dagen trots att vi faktiskt sovit ganska länge i natt.

Vi fick besök av mina föräldrar på förmiddagen. Det är aldrig fel med besök som köper med sig fika…(Vi har nästan aldrig nåt, som alla vet som hälsat på här. ;) Även om vi har lärt oss sen lilltjejen kom in i våra liv.) På eftermiddagen åkte vi in till stan för att hälsa på sambons bror och hans sambo. Kikade på deras lägenhet. Jätteläcker var  den.  Jag är nästan lite avundsjuk för att vara ärlig. Så gott som nyrenoverad trea och de som renoverat hade verkligen haft smak. Det blev lite sent innan vi kom hem så så mycket mer har vi inte hunnit med. Men ibland är det skönt att inte göra någonting.

Jodå, jag har haft rosa hår. Bilden har inget med texten att göra men jag var bara tvungen att visa den ändå. ;)

Jodå, jag har haft rosa hår. Bilden har inget med texten att göra men jag var bara tvungen att visa den ändå. ;)

Vilse i dimman…

Dimmigt värre idag när lilltjejen firar 1 månad. Svårt att tro att hon varit här så länge. Det känns inte alls så, allvarligt talat kunde det lika gärna ha varit förra veckan vi kom hem från BB. Vi försökte i alla fall klä henne lite fin..(Har gett upp den idén om mig själv. Ingenting passar och det blir ändå nerkräkt efter fem minuter…Inte ens skorna passar längre…hur i helsike kan man få större fötter av att vara gravid? Det borde vara fysiskt omöjligt!)..hur som helst. Klännigen var jättesöt på henne, i ungefär en kvart. Sen kräktes hon (naturligtvis) så det var bara att byta ut allt sammans igen. Inte roligt.

Framåt eftermiddagen hade jag tröttnat på att vara inne, och gick ut trots björnar i krokarna och ett väder som lämnade en hel del övrigt att önska. Dimma och duggregn. Ändå blev det rätt lång tid ute. Vi träffade flera på vägen som ville prata. Hittade också en hel massa gula kantareller. Tyvärr växte de precis i vägkanten så jag vågade aldrig plocka dem. Synd, synd…

 

Svärfar och Anna-Lena dök upp framåt kvällningen, mitt i amningen naturligtvis. (Allting sker alltid när jag ammar av någon anledning. För att inte tala om alla jävla försäljare som ringer och tjatar.) Men de hade med sig supergod prinsesstårta så de är ursäktade ;) .

Lilltjejen har varit oerhört uppmärksamhetskrävande i kväll. Så först nu, vid 23, har jag hunnit börja  med den köttgryta jag skulle göra tills i morgon. Vet inte vad det är…hon är otroligt gnällig ikväll och vill bara ligga i knät. Och nu är det visst dags igen. Bäst jag slutar innan konsären börjar på allvar.

Bilder från idag, http://nan.bilddagboken.se

Björnen sover…inte

Har varit en helt otroligt fin dag. Tyvärr har jag inte varit ute i det fina vädret. Man har sett björn bara lite drygt en kilometer härifrån och även om jag inte är rädd för björn som så så jagas det i närheten och risken finns att någon hund får för sig att skrämma upp, eller reta björnen. En inte allt för lockande tanke när man är ute och går med barnvagn.

Har plockat undan och tvättat istället. Det finns ständigt ett berg av tvätt här hemma numer. Jag kan inte begripa hur en så liten människa kan dra ner så mycket tvätt men uppenbarligen är det fullt möjligt. Har lyckats göra tre scrapbook-sidor också, inte alla idag förstås. Idag gjorde jag det sista på den sista sidan. Använde stämplar, det har jag aldrig gjort förut så det blev väl…sådär. Jag är inte helt nöjd men det går inte att göra någonting åt nu.

Lilltjejen växer så det knakar och blir en hel månad gammal i morgon. Kan knappt begripa det själv. En hel månad. Redan.

Bilder från veckan finns som vanligt på: http://nan.bilddagboken.se

Regn och mera regn

Usch, vilket uruselt väder idag. Regn och blåst. Har kurat under en filt i soffan hela eftermiddagen med eller utan bebis i knät beroende på när den lilla fröken varit hungrig. Saker och ting rullar mest bara på och dagarna försvinner utan att jag har en aning om vad som hänt egentligen. Det är svårt att få någonting annat gjort än att amma och pyssla med bebis…Det skulle ha behövt städas och tvätten växer över alla breddar…men inget av det blir gjort. Bara när det verkligen är kris.

Har insett att det behövs fler pyjamaser till lilltjejen. Hon har en förmåga att kräkas massor på nätterna. Lite märkligt eftersom hon inte kräks just någonting på dagarna men…Det innebär hur som helst att pyjamasen och lakan alltid behöver tvättas…Hopplöst. Dessutom fryser hon så våldsamt så hon behöver ha en hel dress på sig. Det räcker inte med bara en body. Tur att det är kul att handla åt henne :P

Nu sover hon äntligen så jag ska passa på att fika lite. Får skriva mer en annan dag.

För er som vill se lite bilder så finns min bilddagbok på adressen: http://nan.bilddagboken.se

Kallt, kallt, kallt.

Jaha…så har första snön kommit också. Inga mängder men nog för att det skulle bli lite vitt på vägen i ett par timmar i alla fall. Sen övergick det i regn och mer regn. Inget drömväder precis men passande för någon som av nödvändighet tillbringar rätt många timmar i soffhörnet. Vid det här laget har jag hunnit se en hel del av svt:s dokumentärer. De är faktiskt bättre än vad många låtsas om…

Annars rullar allting på som vanligt även om det är svårt att förstå hur en sån liten bebis kan ta upp så mycket av ens vakna tid…trots att jag tycker att hon sover allt som oftast. Men lilltösen tycks ha ett sjätte sinne för när jag tänker skriva på bloggen. Facebook och allt annat får jag visst pyssla med men så snart jag loggar in här börjar hon grymta och det dröjer inte många minuter innan konsären är i full gång och mat krävs OMGÅENDE. Tålamod existerar inte i det fallet. :P

Så…grymtande bebis på g. Bäst jag avslutar det här innan illvrålet kommer. ;)


Skapa din egna professionella hemsida med inbyggd blogg på N.nu